﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 1322
Titel Miljöekonomiska begrepp
Titel.kortform Miljöekonomiska begrepp
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad
Utgivningsår 2008
Utgåvenr
Ställe
ISBN-kod
ISSN-kod
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Konjunkturinstitutet
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning annarsOckså
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE administrativa styrmedel
svDF styrmedel som baseras på exempelvis lagar, normer och förordningar
svEX Exempel på administrativa styrmedel är: förbud mot användning av vissa kemikalier, begränsningar av utsläpp genom särskilda tillstånd, eller krav på en viss teknik.
enTE administrative incentives

svTE allmän jämvikt
svDF situation där alla marknader befinner sig i jämvikt, dvs. att marknadspriserna medför att den efterfrågade kvantiteten är lika stor som den utbjudna kvantiteten på alla marknader
svAN En allmän jämviktanalys beaktar följaktligen flera marknader, vilket kan vara motiverat då t.ex. förändringar av ekonomiövergripande skatter skall analyseras.
enTE general equilibrium

svTE användarvärde
svUPTE optionsvärde
svDF avspegling av den nyttan som en individ upplever av att nyttja en resurs direkt eller indirekt eller värdet av att resursen sparas för framtida nyttjande (optionsvärde)
enTE use value

svTE asymmetrisk information
svUPTE moral hazard
svUPTE adverse selection
svFK Asymmetrisk information är när aktörer har olika information. Två olika typer av asymmetrisk information kan urskiljas; (1) Moral hazard, innebär att information om vilka handlingar som görs är dold för en av aktörerna efter att ett kontrakt eller en överenskommelse inletts samt (2) adverse selection, som innebär att aktörerna har olika information innan ett kontrakt eller en överenskommelse börjat. När informationsasymmetrin är stor finns risk att marknaden inte fungerar effektivt och det kan då vara motiverat att korrigera för aktuellt marknadsmisslyckande.
enTE assymetric information
enUPTE moral hazard
enUPTE adverse selection

svTE avfall
svDF varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med
RF Miljöbalkens kap 15, 1§

svTE avräkningsmål
svFK Avräkningsmål innebär att utsläpp motsvarande statligt tilldelade utsläppsrätter för den handlande sektorn, plus faktiska utsläpp i den icke handlande sektorn, räknas av mot det nationella utsläppsmålet om en fyra procentig minskning av koldioxidutsläppen relativt 1990 års utsläppsnivå. På så sätt påverkas inte den nationella måluppfyllelsen av inhemska utsläpp som motsvaras av inköpta utsläppsrätter (utsläppsminskningar) från andra länder. Sveriges nuvarande utsläppsmål är inte ett avräkningsmål utan omfattar alla inhemska utsläpp, även de som motiveras av utsläppsminskningar utanför Sverige.

svTE basscenario
svDF framtidsbild av ekonomin som används som jämförelsenorm vid utformningen av alternativa ekonomiska scenarier
enTE baseline scenario

svTE betalningsvilja
svFK En individs betalningsvilja ger ett mått på hur mycket en individ är villig att betala för ytterligare en enhet av en viss vara. Betalningsviljan kan förstås som en individs subjektiva nytta som uttryckt i monetära termer kan användas i syfte att prissätta varor/tjänster som inte betingas av ett marknadspris, exempelvis ren luft eller biologisk mångfald. Det finns flera metoder till att uppskatta betalningsvilja, t.ex. contingent valuation.
enTE willingness to pay

svTE biodiversitet
svSYTE biologisk mångfald
svDF variationen bland levande organismer i land- och vattenmiljöer, samt de ekologiska relationer och processer som organismerna ingår i
svAN Detta innefattar mångfald inom och mellan arter samt mångfald av ekosystem.
enTE biodiversity

svTE CET-funktion
enTE CET function
svDF produktionstekniskt samband som beskriver hur två eller flera varor kan framställas i olika proportioner utifrån samma mängd produktonsresurser

svTE dos-respons-analys
svFK Att analysera responsen på en viss grupp (t.ex. människor i storstad) om dosen av ett visst ämne ökar eller minskar. Kan skiljas från dos-effekt-analys som studerar detta på individnivå.
enTE dose-response analysis

svTE decoupling
svSYTE frånkoppling
svSYTE frikoppling
svFK Med decoupling (ofta översatt till frånkoppling eller frikoppling) avses i miljöpolitiska sammanhang ett speciellt samband mellan ekonomi och miljöpåverkan. Sambandet kan beskrivas som att två variabler som i procentuella termer tidigare växt i samma takt (t.ex. utsläpp och BNP, transporter och BNP, energianvändning och BNP) inte längre gör det, och att ekonomin vid decoupling fortsätter att växa men med mindre miljöpåverkan. När, exempelvis, utsläppen i procentuella termer minskar mer än BNP har det skett en decoupling mellan tillväxt och utsläpp.
enTE decoupling

svTE efterbehandling
svFK Facktermen efterbehandling omfattar inventeringar, undersökningar och åtgärder av potentiellt förorenade områden. Även utredning av ansvar kan inbegripas.
enTE remediation

svTE energiskatter
svFK Energiskatter är ett samlingsbegrepp för ett antal punktskatter på bränslen och elektrisk kraft. Grovt sett kan energiskatterna delas in i fiskala och resursstyrande skatter. Till det senare hör koldioxid- och svavelskatterna, medan den förra brukar betraktas som en allmän fiskal skatt på energi. Under de senaste decenniet då energi- och miljöaspekter kommit att beaktas alltmer har koldioxidskatten fått ökad tyngd i förhållande till den allmänna energiskatten. Detta i syfte att öka den allmänna miljöstyrningen.
enTE energy taxes

svTE existensvärde
svFK Existensvärdet är kopplat till själva existensen av exempelvis en art eller en naturtyp, dvs. även om en individ aldrig räknar med att se en viss art så kan han eller hon ha en betalningsvilja för arten.
enTE existence value

svTE exponerings-respons-funktioner
svDF samband mellan halter och hälsoeffekter som kan användas för att kvantifiera antal fall per år som beror på en viss exponering
enTE exposure-response functions

svTE externa kostnader
svSYTE externaliteter
svDF de kostnader som inte beaktas genom marknadens funktionssätt
svAN Externa kostnader kan åtgärdas genom olika styrmedel som påverkar individers och företags beteende på ett för samhället mer önskvärt sätt. Negativa externa kostnader kan internaliseras  med hjälp av miljöskatter. Positiva externaliteter som inte i tillräcklig utsträckning beaktas av marknaden kan motivera subventioner. 
enTE external costs
enSYTE externalities

svTE flexibla mekanismer
svUPTE mekanismen för ren utveckling
svUPTE gemensamt genomförande
svFK Begreppet avser den princip att ett land som reducerar sina utsläpp utöver sina åtaganden i Kyotoprotokollet, dvs. enligt utsläppstaket för perioden 2008-2012, har möjlighet att sälja överskottet till ett land som överskrider sitt utsläppstak. Det finns tre typer av flexibla mekanismer: EU:s utsläppshandel (EU Emissions Trading Scheme, EU ETC), dvs. EU:s handelsystem för utsläppsrätter som tillåter länder med bindande åtaganden enligt Kyotoprotokollet att köpa och sälja dessa sinsemellan ; Gemensamt genomförande (Joint Implementation, JI), dvs. möjligheten för länder med bindande åtaganden enligt Kyotoprotokollet att antingen minska utsläppen eller öka kolupptaget i andra länder inom systemet och själva tillgodoräkna sig effekten av dessa åtgärder; Mekanismen för ren utveckling (Clean Development Mechanism, CDM), dvs. möjligheten för länder med bindande åtaganden enligt Kyotoprotokollet att antingen minska utsläppen eller öka kolupptaget i länder utanför systemet.
enTE flexible mechanisms
enUPTE joint implementation
enUPTE JI
enUPTE clean development mechanism
enUPTE CDM

svTE FlexMex
svSYTE FlexMex2-utredningen
svDF de utredningar inom vilka det nu gällande svenska systemet och regelverket för Kyotoprotokollets flexibla mekanismer utarbetats
svAN Den första FlexMex-utredningen, SOU 2000:45, följdes av FlexMex2 2003:60.

svTE fordonsskatt
svFK Fordonsskatten är en punktskatt som tar hänsyn till flera faktorer så som statsfinansiella motiv, miljö och trafiksäkerhet. Skatten, som kan förstås som den enskildes utgift för rätten att trafikera allmän väg, tas ut med ett belopp som varierar med t.ex. fordonsslag, fordonsvikt, drivmedelsslag och antal hjulaxlar (bussar och lastbilar). Sedan år 2006, då en ny beskattningsprincip för nyare personbilar infördes, baseras skatten på fordonets drivmedel och koldioxidutsläpp. I syfte att öka skattens miljöstyrning varierar den senare med fordonets bränsletyp, dvs. bensin, diesel eller alt. drivmedel (E85, naturgas, biogas).
enTE motor vehicle tax

svTE fripassagerare
svDF aktör som konsumerar en nyttighet utan att bidra till betalningen av den
enTE free rider

svTE förorenat område
svDF område där mark, grundvatten, ytvatten eller sediment är så förorenat, av en eller flera lokala punktkällor, att halterna av föroreningar påtagligt överskrider lokal/regional bakgrundshalt
enTE contaminated site

svTE handlande sektorn
svFK EU:s handelssystem för utsläppsrätter (den s.k. handlande sektorn) omfattar anläggningar i energisektorn och inom industrin över en viss storlek. I handelssystemet återfinns förbränningsanläggningar, mineraloljeraffinaderier, koksverk, järn- och stålindustri, mineralindustri (cement, kalk, glas, keramik) samt pappers- och massaindustri.
enTE emission trading sector

svTE incitament
svFK Motiv eller skäl, i miljöekonomiska sammanhang används ordet incitament t.ex. för att beskriva vilken förändring av beteende som kan  förväntas genom t.ex. en miljöskatt och marknadsbaserade styrmedel.
enTE incentive

svTE internalisera
svFK En miljöskatt sägs internalisera externa kostnader så att den som orsakar en skada på ”tredje” person också betalar för detta. Ibland används uttrycket internaliseringsgrad för att kvantifiera hur stor del av de totala externa kostnaderna som är internaliserade.
enTE internalize

svTE kilometerskatt
svDF styrmedel som syftar till att minska negativa externa effekter från i första hand tunga lastfordon
svAN De negativa externa effekterna utgörs av miljö- och hälsofarliga utsläpp som exempelvis kväveoxider, samt externa kostnader i form av vägdeformations- och trängsel- och olyckskostnader. Genom att införa en kilometerskatt på exempelvis tunga lastfordon är det möjligt att trafikens verkliga kostnader för samhället prissätts på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Samtidigt kan trafikökningens hälso- och miljöeffekter mildras.
enTE kilometre tax
enSYTE distance-based fee

svTE klimatmål
svFK Det svenska miljökvalitetsmålet ”Begränsad klimatpåverkan” ingår som ett av Sveriges 16 miljökvalitetsmål. Klimatmålet ansluter till klimatkonventionens målsättning och anger att halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.
enTE the objective of reduced climate impact

svTE kollektiv nyttighet
svDF tjänst eller vara som alla kan ha användning av
svAN En kollektiv nyttighet kännetecknas av icke-rivalitet, dvs. att nyttigheten inte minskar om en person konsumerar den och icke-exkluderbarhet, dvs. att det inte går att utesluta någon från att konsumera nyttigheten.
svEX Exempel är ren luft, ”stabilt” klimat, gatubelysning.
enTE collective good
enSYTE public good

svTE konsekvensanalys
svFK Används för att bedöma konsekvenser av, exempelvis, skatter och regleringar. I en konsekvensanalys kan det ingå en samhällsekonomisk bedömning, där en identifiering av samhälleliga kostnader och intäkter ingår, samt hur dessa fördelar sig i samhället. Även en analys av kostnadseffektiviteten i den föreslagna åtgärden ur ett samhälleligt perspektiv kan ingå.
enTE impact analysis

svTE kostnadseffektivitet 
svFK En åtgärd är kostnadseffektiv om ett mål nås till lägsta kostnad. Alternativt att en viss förändring sker till lägsta kostnad (t.ex. utsläppsminskning i kr/kg).
enTE cost effectiveness

svTE kostnad-nyttoanalys
svFK Inom miljöekonomi kan kostnad-nyttoanalys förstås som en avvägning mellan bedömda miljövinster och ekonomiska kostnader. Principen är att en potentiell åtgärd endast skall genomföras då positiv nettonytta kan förväntas.
enTE cost-benefit analysis

svTE lokala investeringsprogram
svSYTE LIP
svAN Mellan 1998 och 2002 genomförde regeringen ett omfattande investeringsprogram genom vilket kommuner kunde söka medel för sysselsättningsfrämjande projekt som kunde påskynda omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. Sammantaget beviljade den svenska staten 6,2 miljarder kronor i bidrag till lokala investeringsprogram.
enTE local investment programme

svTE marginalintäkt
svFK Beskriver intäktsökning av ytterligare en enhet. Om målet, exempelvis, är att minska utsläppen av svavel är marginalintäkten den samhälleliga intäkt som fås av att reducera svavelutsläppen med ytterligare en enhet.
enTE marginal revenue

svTE marginalkostnad
svFK Beskriver kostnadsökning av ytterligare en enhet. Om målet, exempelvis, är att minska utsläppen av svavel är marginalkostanden för att minska utsläpp den kostnadsökning som det innebär att reducera svavelutsläppen med ytterligare en enhet.
enTE marginal cost

svTE marknadsbaserade styrmedel
svDF styrmedel som drar nytta av marknaders förmåga att fördela resurser effektivt genom att det pris som skapas på en marknad blir en verkningsfull ”informationsbärare” av värdet av att minska eller öka produktion eller konsumtion av den vara som är föremål för styrmedlet
svRETE miljöskatt, utsläppsrätter
enTE market based policy instruments

svTE marknadsmisslyckande
svFK När prismekanismen på en marknad inte fungerar och detta innebär att samhällets resurser inte hushålls med på ett effektivt sätt. Marknadsmisslyckanden inkluderar externaliteter, kollektiva nyttigheter, asymmetrisk information och marknadsmakt (t.ex. prissamarbete i karteller, monopol)
enTE market failure

svTE MIFO
svSYTE Metodik för Inventering av Förorenade områden
svFK MIFO (Metodik för Inventering av Förorenade områden) utgör bedömningsgrund för miljökvaliteten på förorenade områden samt fungerar som en vägledning för insamling av underlags data från dessa områden. Inom MIFO-metodiken görs en samlad riskbedömning som senare ligger till grund för prioritering mellan områden som ska skall efterbehandlas i syfte att skydda miljö och hälsa.
enTE Methods for Inventories of Contaminated Sites

svTE miljöekonomi
svFK Ekonomi betyder hushållning med (knappa) resurser. Inom miljöekonomi fokuseras på miljö som en knapp resurs och hur miljöresurser kan, och i viss mån bör, användas för att nuvarande och kommande generationers välbefinnande skall vara så högt som möjligt.
enTE environmental economics

svTE miljökuznetskurva
svFK Har formen av ett upp och nervänt ’U’ och uttrycker sambandet mellan ekonomisk tillväxt och utsläpp. Förenklat bygger resonemanget på hypotesen om att länder kan ”växa ur” miljöproblem.
enTE the environmental kuznetcurve
RIFR Skr.

svTE miljömål
svFK I april 1999 antog Riksdagen mål för miljökvaliteten inom 15 områden som i november 2005 utökades till att bli dagens 16 miljömål. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Regeringen har inrättat ett Miljömålsråd som ansvarar för uppföljning av miljökvalitetsmålen.
enTE environmental objective

svTE miljöskatt
svDF skatt som används för att påverka beteende i mer miljövänlig riktning
svAN En miljöskatt, sett utifrån hur den är motiverad, bör därför skiljas från statsfinansiellt motiverade skatter.
svRETE Pigouskatt
enTE environmental tax

svTE miljöräkenskaper
svDF informationssystem som med hjälp av statistik beskriver samband mellan miljö och ekonomi
svAN Det utgår liksom nationalräkenskaperna från branscher, hushåll och offentliga myndigheter.  De områden som hittills ingår är utsläpp till luft och vatten, avfall, energianvändning, materialflöden, kemikalier, miljöskyddskostnader, miljöföretag, miljöskatter och miljösubventioner samt naturresurser.
enTE environmental accounts

svTE partiell jämvikt
svUPTE ceteris paribus
svDF jämvikt på en marknad (till skillnad från allmän jämvikt)
svAN En partiell analys använder oftast det s.k. ceteris paribus-antagandet, dvs. jämvikter på andra marknader förblir oförändrade när det sker en förändring på en marknad. En sådan analys kan vara lämplig vid t.ex. små skatteförändringar eller för förändringar som inte kan förväntas påverka andra marknader.
enTE partial equilibrium

svTE Pigouskatt
svFK En Pigouskatt korrigerar för externa kostnader så att ett samhällsekonomiskt korrekt pris uppnås. Detta betyder att externa kostnader internaliseras på den samhällsekonomiskt korrekta nivån; en ”lagom” nivå på miljöstörande verksamhet uppnås.
enTE Pigou tax

svTE Porterhypotesen
svFK Porterhypotesen (uppkallad efter Harvardprofessorn Michael Porter) säger att ökad stringens i miljöpolitiken, om den tillämpas på rätt sätt, kan leda till högre produktivitet, eller komparativa fördelar i någon form, och därmed förbättrad konkurrenskraft och i slutändan ökad tillväxt.
enTE Porter hypothesis

svTE privat nyttighet
svDF ”vanlig” tjänst eller vara, dvs. en vara vars kvantitet minskar vid konsumtion och som det är möjligt att exkludera andra från att använda
svRETE kollektiv nyttighet
enTE private good

svTE relativa priser
svDF varors och tjänsters prisförhållanden
enTE relative prices

svTE samhällsekonomisk effektivitet
svFK Att samhällets resurser används på ett effektivt sätt betyder (1) att rätt saker produceras (2) att de produceras på rätt sätt (dvs. utan ”slöseri” med resurser) och (3) att tidpunkten för produktion och konsumtion är väl vald. Det finns uppenbara fördelningsaspekter på alla dessa punkter, vilka i många fall också är av stor betydelse, och därmed viktiga att belysa i t.ex. konsekvensanalyser.
enTE social efficiency

svTE scenariometoden
svFK Scenariometoden kan förstås som upprättande av en hypotetisk marknadssituation där individer genom intervju- eller enkätundersökningar ombeds uttrycka sin betalningsvilja för varor eller tjänster som inte redan har något pris som fastställts på en ”vanlig” marknad.
enTE contingent valuation method

svTE skatteväxling
svFK I miljöekonomiskt sammanhang avses s.k. grön skatteväxling, vilket innebär att skatten på miljöpåverkande aktiviteter höjs och skatten på andra områden sänks. Växlingen syftar till att vara intäktsneutral och den ökade miljörelateringen i skattesystemet förväntas skapa miljövinster. Det finns också förhoppningar att sänkningen av andra skatter (t.ex. på arbete) kan generera ökad sysselsättning.
enTE tax reform

svTE styrmedel
svDF skatt, avgift eller dylikt som införs i avsikt att påverka beteendet hos ekonomins aktörer (företag och hushåll)
enTE policy instruments

svTE utsläppsrätter
svFK Med utsläppsrätter avses numera vanligen överlåtelsebara utsläppsrätter, vilka det kan handlas med inom ramen för European Trading System. Handel med utsläppsrätter stimulerar till en kostnadseffektiv minskning av utsläppen eftersom åtgärder via handeln kan genomföras där det kostar minst. Företag med höga kostnader för att minska utsläppen kan köpa utsläppsrätter från företag med lägre åtgärdskostnader. Den som släpper ut mindre koldioxid än det antal utsläppsrätter som företaget förfogar över kan spara utsläppsrätterna för resten av handelsperioden eller sälja överskottet till andra företag.
enTE emission allowance

svTE växthusgaser
svFK Den växthusgas som bidrar mest till människans förstärkning av växthuseffekten är koldioxid (CO&#x2082;). Utsläppen kommer från vår ökande användning av kol, olja, naturgas och andra fossila bränslen. Utöver koldioxid finns flera andra gaser med kraftig växthuseffekt. Det internationella avtal som reglerar världens utsläpp av växthusgaser, Kyotoprotokollet, omfattar även växthusgaserna metan (CH&#x2084;), dikväveoxid (N&#x2082;O), svavelhexaflourid (SF&#x2086;), fluorkolväten (HFC) och fluorkarboner (FC). Utsläppen av dessa gaser kommer från industri- och förbränningsprocesser, men även från jordbruk, avfallsupplag m.m.
enTE greenhouse gases
